fun i england - fanny i england

It wasn't the swine flu that made everyone sick yesterday - it was just foodpoisoning, we think. Today we received hour reports from the school and had a relaxy day at school. Played games and talked a lot. This afternoon is going to be my last in Bournemouth in my life, or at least a long time. Can't find any reasons to here again, althoug it's really nice. But I recommend you to go here in the summer, then the town is really beautiful.

I think we're going to the huge Tesco today, to buy journey food and spend our last pounds. Tomorrow in the morning we're leaving Southbourne, and in the evening Britain as well. That also means that this is going to be my last post until I get back to Sweden. Then I'll post pictures and some day reports I've forgotten to. And if you would like to, I could post some stuffs I've bought. But not the gifts!

The journey ought to be troublesome, but I've got free sms, so when I arrive in Sweden I'm going to be busy to sms, or at least I hope. Please respond me! The last makes me shiver, it's going to be one of my worst so far.

Oh, I'm looking forward to meet you, have a nice weekend, everyone!

No time to update so much right now. Today, we're going to have national tests in Maths. Yay!...not. Okay, now I'm gonna try to fix the links. Again.

okej, nu har jag kommit on typ en very smart sak. when jag sitter vid skolans dator och saknar some letters, jag skriver de on engelska! Haha mycket bra!

Om ni inte notice det, jag am really destroyed, ruined och smashed in i wallen. Jag am bara lite tired.

OKej, iaf. Idag har vi varit och badat. Det var very kul. NOOOOT! Man fick inte leka i the pool, bara simma. Och bastu och bubbelpool kostade £3.50 (40-45kr) extra. NO WAY! Och rutschkanorna var closed untill the evening. Wem i hela world lurade oss dit?

Jaja, min rygg och mage does really ont, so jag satt och gapade to lindra the pain. Some tyckte det looked weird.

Ha en trevlig valborgsmess :D

Denna afton var riktigt bra, faktiskt. Vi möttes upp på skolan vid halvåtta tiden, större delen av klassen kom. För att vara lite personlig tänkte jag berätta namnen på alla, John, KW, Johan, Emanuel, Mattias, Lukas, Martin, Robin, Linnea, Hanna, Carro och Miriam. Mattias var det stora samtalsämnet. Han fortsätter spela gay, men har verkligen börjat gå lite för långt på sistone. Låt resten förbli oskrivet på en officiell sida. 

Vi gick faktiskt vilse! Det var kul :P Har liksom nästan aldrig varit det förut. Men efter att vi kollat på kartan och gått fel håll lyckades vi hitta tillbaka. Gatorna här är så konstigt formade, inte som vitberget, bara raka gator. Nej här svänger de åt alla möjliga håll.

Jag har ingen aning hur jag ska kunna återhämta mina fötter untill london. Jag gissar att de kommer inte hinna bli det. 

Good evening!

Today has been the worst day, so far. I find it a bit struggling the changes between swedish and english – in school we're supposed to just speak english, but some doesn't. They rather speak swedish. But I've tried to do so much as possible in english. So my brain has to be on alert, it is so erratic (always changing) which language I have to understand. Today my brain smashed into the wall. I could barely think. In school, it was really, really hard. I couldn't even understand simple sentences. And when I talked! When we could speak swedish I did, but it was a weird mix between swedish and english. Today I've said ”tack you”, ”what can I have till the scone?” used the word ”some” instead of ”några” and it just continuous like that for almost every spoken sentence.

   After used the whole afternoon the speak swedish, my brain is almost back to normal – almost. Actually, the reason why I'm writing in english right is because I think that now I have to switch back to english. Now my brain has been on rehab and is ready for fight again. I'm ready to overuse my braincapacity again. Maybe I'll walk into the wall again?

Oh! I have to tell you one more thing! Today, I really missed you guys! I missed the effortless time when my brain had some free slots, Sweden and as I said just, I missed you my marvellous friends! Did you actually now that marvellous is not a word you don't use here? It is to old-fashioned. I remember in the seventh grade when I was working the english book with synonyms (?) and they had this word marvellous together with fantastic I think.

And just to end, my accent has improved really. At least it was like that yesterday, but today I came into my regular pattern and spoke really badly. But I think it is quite easy to move back to how I spoke earlier.

I hope you are having a nice time and this is a rime!

Hejhej!

Idag var vädret ganska okej – sol till en början, vilket gjorde att vissa valde att ha shorts. Eller egentligen inte vissa, Martin hade. Det såg härligt ut :D Alla andra hade också ganska somriga kläder, eller kanske alla, men de flesta. Idag hade vi våran första lektion. Vi satt mest och lyssnade på Diane, våran lärare. Hon är ganska gammal, men ändå inte traditionell. I fjol flyttade hon tillbaka till England, efter att ha bott i mellanöstern i 16-17 år. Hon är lite new age/agnostiker, och har en typ livsfilosofi att man bör bara bo på ett ställe en gång. Dessutom tycker hon att det är viktigt att alla får säga sina åsikter om allting. Och hon berömde Lenitha för hennes riktigt bra jobb som engelsk lärare. De var ganska imponerade på skolan hur det gick för oss med testen. 

Vi upptäckte ett nytt sinne, eller snarare Johan did. He called it the ”smaste”. Det är typ en mix mellan lukt (smell) och smak (taste). Du vet, när man känner lukten av något och känner hur det smakar. Det är smaste. Det är ganska enkelt att prata med folk i klassen, för då kommer du inte i stressade eller oväntade situationer. Dessvärre är det riktigt jobbigt när man är stressad eller något oväntat kommer upp – då faller du ur all grammar du övat på, alla artighetsord du lyckats tidigare klämma in. Lite jobbigt, för det egentligen då du verkligen behöver vara artig.

Egentligen borde jag sitta med hemläxan, men det här är någonting jag också måste göra. Well, efter att vi fått våra böcker upptäckte vi ganska fort var vi hade våra lack of experiences. Vet du skillnaden mellan ”past perfect simple” eller ”past perfect continous”? Jag gör det nästan nu! Ska nog försöka gå igenom papperet vi fick i kväll igen, tills jag förstår. Vet inte riktigt varför jag behöver veta, men femteklassarna här verkar hajja det. Vill ju inte vara sämre än de är.

Maten här är ganska osalt, så igår när jag upptäckte det under middagen var jag tvungen att använda en konstigt maskin som malde saltet om du höll nere en knapp. Det lät så mycket att jag inte vågade! Och tallrikarna vi får är typ Alfredportioner! De konstiga är att alla äter upp hela tallriken. Jag får verkligen tvinga i mig så mycket som möjligt, och then lite till. 

En annan sak vi gjorde idag var shoppa! Först gick vi till Boscombe, ett område precis som Southbourne. I Boscomde fann vi Primark! Riktigt, riktigt billigt. Jag provade hur mycket som helst, och köpte en klänning (11 pound) , en stickad sak (10), en skjorta (10), två väskor (3 each), ett par vita tygskor (2) och spetsleggings (1). Hanna hittade en jätte fin väska i mocka med fransar för kanske 5 pund!

Vi hade fått det berättat för oss att det skulle ta ungefär 30 min att gå till Bournemouth, det större shoppingdistriktet häromkring. Men det tog så lång tid till Boscombe. Från Boscombe till Bournemouth tog det 45 minuter. Så gissa om jag har ont i fötterna! Johan, Lukas och Mattias var lite segare och för dem tog det 2 timmar.

Framme i Bournemouth köpte jag en Agatha Christie, efter lite övervägande. Jag hade fråga äldre par om boktips och de gav mig några tips. Det visade sig att Henning Mankell var typ hans favoritförfattare! Boken hette förresten ”Murder at the orient express”. Sara blev jätte glad då, för hon hade tänkt låna av skolans bibliotek den, men de hade den inte. Hon får låna senare. Tillbaka till shoppinturen. Jag och Miriam försökte egentligen hitta topshop, men kom istället till Zara och Miss Selfridge, och andra halv dyra affärer. Efter att ha varit på Primark var vi nog lite förstörda. Och förresten, jag hittade skoaffären där jag skulle köpa converse, men då var tiden så mycket att jag inte hann köpa, så vi skyndade iväg till bussen.

Jag är ledsen, det är typ omöjligt att ladda upp bilder. Kan ni snälla ursäkta mig? Det tar verkligen en evighet, och lite till. Då jag kommer hem får jag ladda upp en bunt.

Hejdå!

Jag skrev väldigt slarvigt, för att hinna få med så mycket som möjligt, förlåt.

Jag tror jag gör som igår – skriver ett inlägg på kvällen och postar det dagen därpå, på någon computer time at the school. Oj, jag byter som språk om jag börjar.

Idag gjorde vi testet som skulle avgöra vilken level vi skulle hamna i. Det gick helt ok, jag kom i J1, precis som majoriteten utav klassen. Några hamnade i J4. Men jag tror att det är bra att alla jobbar efter sin egna nivå. Provet var uppdelat i tre delar, första delen var grammar 1 timma. Man skulle fylla i ord i meningar. Ibland var det jätte konstiga meningar jag aldrig hört talas om, och uttryck var lite svårt. Som om alla har hört uttrycket ”I'm just pulling your leg”? Jaja, det var ju bra att lära sig det :D Den andra delen utav provet var riktigt enkel, en listening comprehension. Och på sista skulle vi skriva en essay genom att välja tre ämnen.

Lunchen vi fick var inte den bästa, men mackorna var riktigt goda. Tråkigt att vi bara fick två... Vi blev serverade makaroner och tomatsås, riktigt, riktigt varmt. Till det fick vi vitlöksbröd, chips (?), kitkat (??), äpple och juice. Efter det gick jag och Miriam och köpte tandkräm till mig. Det känns som om de har socker i ganska mycket här, skulle nästan inte förvåna mig om det också är så med tandkrämen.

En tur runt staden och de alla områden häromkring for vi på därefter. Den var trevlig :). Vi stannade till i Bournemouth centrum lagom tills det slutat regna, och jag hanna och mir köpte Ben & Jerry på kulglass. Mkt, mkt gott. Solen gassade på och de hade en riktigt vacker park.  Aaaw.

När jag kom hem pratade jag ganska mycket med Sharons pappa Arthur. Han var 87 år, men fortfarande riktigt kvick i skallen. I think he was lovely! Vi jämförde Sverige och England. Jag kom fram till att England är nog ett trevligt ställe att bli gammal på. Deras senior livings ser faktiskt fina ut. Han hade en kyrka han brukade gå till varje söndag som han tyckte var så lovely -  de hade heltäckningsmatta och en riktigt duktig, kvinnlig präst. 

Efter middagen var jag var vi några som stämt träff utanför skolan. Jag, han, mir, john, luk, johan, KW, em, ame och mat. Vi gick till stranden på upptäcktsfärd och klättrade runt på någon klippa. Tog många kort och blev sura på mattias. Men det var jätte trevligt. 

Åååh, vet ni, idag såg jag en som liknade Alfred jätte mycket! Han hade ungefär samma klädstil och stort, fluffigt och lockigt hår. Tänkte mycket på dig då, snuttegubben. Och nu förstås! Och alla andra därhemma. Men jag har det för bra för att verkligen sakna er, men det ska bli kul att träffa er, alla mina fina vänner!

Jag har lite problem med att säga please, pardon, thank you, excuse me hela tiden fortfarande, men jag har bättrat mig lite redan. De tycker verkligen att det är hemskt att säga what. Sharon berättade idag att tyskarna är riktigt dåliga på det, höhö.

Jag ska försöka logga in på msn någon dag, men mir ska också få låna min dator. Tror hon är i större behov utav just msn än jag. Btw, det går inte att logga in på skolans datorer. Deras msn är outdated. Jätte konstigt.

Goodnight

Goddagens! Jag varnar redan nu för ett riktigt långt inlägg.

Jag har nyligen anlänt till min värdfamilj här i Southbourne. För ganska precist en timma sen. Har mest tagit det lugnt och funderat hur jag ska fråga dem igen hur duschen fungerar. Det var ganska komplicerat. Men nu ska jag ta och berätta om resan!

Resan började med att jag proppade ner allt jag glömt i handbagaget och begav mig till Linnea. Det blev en proppad tygpåse. Vi kom till skolan och gjorde oss bekväma i bussen (egentligen hade vi redan tagit platser tidigare, men Miriam hade tagit en ny, mer central för mig. Det var en väldigt bra plats, med många trevliga människor i närheten.) Iaf, sen bar det av till lunchen vid ungefär 12 tiden. Jättegott! 

Avfärdstiden var sagd 2, och eftersom Alfred slutade ungefär halv två insåg jag att jag var tvungen att dryga ut tiden så mycket som möjligt om han skulle hinna. Miriam hade också sina anledningar att dryga ut tiden (hon v'ntade pa hanna), så hon hjälpte mig. Det fanns inget vi skulle göra, och det kändes lite tråkigt att bara sitta i bussen, som vi skulle tillbringa så mycket mer tid i. Hanna och jag lyckades då övertala några att följa med till norrhammar, säga ett sista hejdå till Emma, Bec, och Sarah (och Sofie för Hanna.)

Precis när informationsmötet om resan skulle börja hann vi tillbaka och jag och Miriam öste på med frågor så att David, vår rektor blev lite irriterad. Typ ”Har de duschar på färjan?” och liknande hela, hela tiden. Egentligen behövde inte veta det, men ville ju försöka dröja så att Alfred hann. Och Hanna! Miriam var självklart inte intresserad av att just han skulle hinna. 

Alfred hann, det gjorde också Hanna. Vi kom iväg en stund efter två. Första tiden på bussen var ganska smärtande. Så långtråkig. Ett stopp i Gnarp? var för att byta chaufför och äta middag. Klockan var ungefär 9. Mattias matade fåglar. Hanna lärde Miriam knepet att på höger hand pekar tummen inåt. För ni som inte vet så har, eller rättare sagt hade hon problem med höger och vänster. Men Fanny har hårdtränat! 

Nån gång efter Stockholm blev det helt okej. Jag hade lyckats somna, men självklart blir man väckt. En stund var jag irriterad, men sen blev jag nog en av de som irriterade andra. Jag hjälpte Miriam att diktera ihop ett sms när vi var som flummigast. Minns fragment ur det som ”väderkramar” och... njaa inget mer. Klockan var mycket. Sov gjorde vi nog alla en stund, men vid 6 tiden började alla vakna. Det var fruktansvärt oskönt. 

På förmiddagen (igår, lördag) var vädret underbart. Det gick fortare än förväntat, så vi hann med ett två timmars stopp i Danmark. Danska är då konstigt må ja då säga. Staden, eller byen som det heter på danska (har jag för mig), som vi stannade i var jätte mysig! Kolding hette den och det fanns en massa gamla byggnader och en massa klotter. Hur det går ihop vet jag inte, det var starka kontraster. Allting var jätte dyrt för kronan står sig inte så stark. Det var ändå kul att gå in i hm och vero moda och se skillnaderna. Jag vågade inte ens ta med mig plånboken, för att gardera mig.

Efter tiden i Kolding var tvungna att skynda vidare till Esbjerg. Inte för att färjan skulle gå, utan för alla busschaufförers rättigheter gjorde att vi var tvungna att vara framme till två. Vi hann. Men det betydde att vi hade 4 timmar att vänta innan vi kunde gå på färjan. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde av med dom timmarna, men de är nu förbi. En timma satt vi några stycken runt ett bord och körde kortlekar. Men inga som ni har hört talas om tidigare, utan kortlekar vi kom på där. En Mattias kom på var riktigt kul. Man her ut alla kort i en rund ring på ett runt bord. OBS! Mycket viktigt. Det viktigaste är dock att ett pass ligger på bordet. Efter det ska alla dra varsitt kort, och den som har lägst åker ut. När det är kvar två drar de två kort, och den med högsta summan vinner. Skit kul! Vi kallar den ”Ö-rådet”.

Den andra leken är lite mer smärtsam och ännu svårare att genomföra. Det du behöver är en färja, en kortlek och påhittiga personer. Även här ska du dra kort, men inte från en ring, utan ifrån en korthög. Det spelar ingen roll vilket kort du får, så länge du inte får en tvåa eller ett ess. Det vill du inte ha. För då får alla andra hjälpas åt att hitta på ett straff/uppdrag till dig som du ska utföra innan du lämnat färjan. Lukas skulle bråka med sig, John skulle lägga sin tröja på marken och låtsas att han utförde en religiös ritual. Johan skulle gå omkring och berätta om nåt påhittat politiskt parti och försöka samla namnunderskrifter. Miriam skulle hoppas jenka i en korridor. Hanna skulle stå längst fram och luta sig mot räcket och sjunga på Titanic-låten. Jag skulle låtsas som om jag kände någon person och prata med den eller nåt. Alla skulle göra sitt uppdrag då några okända såg på eller var i närheten. Linnea fick inget, hon klarade sig. Sen kommer jag inte ihåg vad Carro fick eller nåt annat. Men det var bara John som verkligen utförde sitt uppdrag.

På färjan var det bara danskar, finnar eller engelsmän. Och, så förstås, björkskolan. Danska är verkligen inte vackert. Jag tror KW blev lite kär i en skrattande engelsk tjej. Vuxen alltså. Han pratade med henne väldigt mycket. Och Mattias är på G med mig. Det berättade han för alla när han spelade poker. Så han föreslog senare när han fick träffa mig att vi skulle träffas där ute ikväll. Johan ville se en fajt mellan Mattias och Alfred (min pojkvän). Ganska onödigt, eftersom Alfred hursomhelst skulle vinna. Så du kan vara lugn, min snuttegubbe. 

Miriam har gått omkring och förlorat hjärnsubstans under hela resan. Det är verkligen inte hälsosamt för henne att vara borta från Skellefteå, inte just nu. Alla andra ställen är som kryptonit. Men hon har iaf lärt sig höger och vänster!

Hela resan förflöt sig på bra, förutom när vi hade klivit av färjan och stod på engelsk mark. Det gjorde bussen också, men vars visste inte riktigt någon. Jag lät bli att dricka någonting från frukosten på fredag morgon tills vi var på färjan. Åt några isbitar då och drack lite till frukosten. Sen undvek jag vätska igen. För jag var så rädd att bli jätte kissnödig och att det skulle bli omöjligt att kunna gå på toa. Nu är jag lite less på att skriva, har ju trots allt skrivit nästan två sidor A4, times new roman. Jag bävar inför att se hur det blir på blogginlägget. Här nedanför är det inte så mycket struktur på saker och ting.

Märkte nyligen att min mobil slukat nästan 40 kr. Väldigt mystiskt. Jag har försökt ringa mamma någon gång, och skickat ett sms. Jag hade 81 kronor, och har nu 46 kronor. Förstår verkligen inte. Jag har inte heller tagit emot nåt samtal den senaste tiden. Det lär förbli ett mysterium för mig.

Familjen är jättetrevlig. Barry, Sharon, Kirsty och Kayley Bull. En Joleen från Hong Kong bor här för tillfället. Har mest pratat med mamman, Sharon. Har lite problem att säga pardon och excuse me instead of what. I'm being a bit rude. Oj. Engelska. Har inte varit så jätte social, men lite... Southbourne verkar också jättemysigt. Verkligen jättefint, trots att det är typ bara ett vanligt engelskt suburb. Nu ska jag försöka sova, postar inlägget imorgon när jag är på skolan.

Goddagens! Jag varnar redan nu för ett riktigt långt inlägg.

Jag har nyligen anlänt till min värdfamilj här i Southbourne. För ganska precist en timma sen. Har mest tagit det lugnt och funderat hur jag ska fråga dem igen hur duschen fungerar. Det var ganska komplicerat. Men nu ska jag ta och berätta om resan!

Resan började med att jag proppade ner allt jag glömt i handbagaget och begav mig till Linnea. Det blev en proppad tygpåse. Vi kom till skolan och gjorde oss bekväma i bussen (egentligen hade vi redan tagit platser tidigare, men Miriam hade tagit en ny, mer central för mig. Det var en väldigt bra plats, med många trevliga människor i närheten.) Iaf, sen bar det av till lunchen vid ungefär 12 tiden. Jättegott! 

Avfärdstiden var sagd 2, och eftersom Alfred slutade ungefär halv två insåg jag att jag var tvungen att dryga ut tiden så mycket som möjligt om han skulle hinna. Miriam hade också sina anledningar att dryga ut tiden(hon vantade pa hanna), så hon hjälpte mig. Det fanns inget vi skulle göra, och det kändes lite tråkigt att bara sitta i bussen, som vi skulle tillbringa så mycket mer tid i. Hanna och jag lyckades då övertala några att följa med till norrhammar, säga ett sista hejdå till Emma, Bec, och Sarah (och Sofie för Hanna.)

Precis när informationsmötet om resan skulle börja hann vi tillbaka och jag och Miriam öste på med frågor så att David, vår rektor blev lite irriterad. Typ ”Har de duschar på färjan?” och liknande hela, hela tiden. Egentligen behövde inte veta det, men ville ju försöka dröja så att Alfred hann. Och Hanna! Miriam var självklart inte intresserad av att just han skulle hinna. 

Alfred hann, det gjorde också Hanna. Vi kom iväg en stund efter två. Första tiden på bussen var ganska smärtande. Så långtråkig. Ett stopp i Gnarp? var för att byta chaufför och äta middag. Klockan var ungefär 9. Mattias matade fåglar. Hanna lärde Miriam knepet att på höger hand pekar tummen inåt. För ni som inte vet så har, eller rättare sagt hade hon problem med höger och vänster. Men Fanny har hårdtränat! 

Nån gång efter Stockholm blev det helt okej. Jag hade lyckats somna, men självklart blir man väckt. En stund var jag irriterad, men sen blev jag nog en av de som irriterade andra. Jag hjälpte Miriam att diktera ihop ett sms när vi var som flummigast. Minns fragment ur det som ”väderkramar” och... njaa inget mer. Klockan var mycket. Sov gjorde vi nog alla en stund, men vid 6 tiden började alla vakna. Det var fruktansvärt oskönt. 

På förmiddagen (igår, lördag) var vädret underbart. Det gick fortare än förväntat, så vi hann med ett två timmars stopp i Danmark. Danska är då konstigt må ja då säga. Staden, eller byen som det heter på danska (har jag för mig), som vi stannade i var jätte mysig! Kolding hette den och det fanns en massa gamla byggnader och en massa klotter. Hur det går ihop vet jag inte, det var starka kontraster. Allting var jätte dyrt för kronan står sig inte så stark. Det var ändå kul att gå in i hm och vero moda och se skillnaderna. Jag vågade inte ens ta med mig plånboken, för att gardera mig.

Efter tiden i Kolding var tvungna att skynda vidare till Esbjerg. Inte för att färjan skulle gå, utan för alla busschaufförers rättigheter gjorde att vi var tvungna att vara framme till två. Vi hann. Men det betydde att vi hade 4 timmar att vänta innan vi kunde gå på färjan. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde av med dom timmarna, men de är nu förbi. En timma satt vi några stycken runt ett bord och körde kortlekar. Men inga som ni har hört talas om tidigare, utan kortlekar vi kom på där. En Mattias kom på var riktigt kul. Man her ut alla kort i en rund ring på ett runt bord. OBS! Mycket viktigt. Det viktigaste är dock att ett pass ligger på bordet. Efter det ska alla dra varsitt kort, och den som har lägst åker ut. När det är kvar två drar de två kort, och den med högsta summan vinner. Skit kul! Vi kallar den ”Ö-rådet”.

Den andra leken är lite mer smärtsam och ännu svårare att genomföra. Det du behöver är en färja, en kortlek och påhittiga personer. Även här ska du dra kort, men inte från en ring, utan ifrån en korthög. Det spelar ingen roll vilket kort du får, så länge du inte får en tvåa eller ett ess. Det vill du inte ha. För då får alla andra hjälpas åt att hitta på ett straff/uppdrag till dig som du ska utföra innan du lämnat färjan. Lukas skulle bråka med sig, John skulle lägga sin tröja på marken och låtsas att han utförde en religiös ritual. Johan skulle gå omkring och berätta om nåt påhittat politiskt parti och försöka samla namnunderskrifter. Miriam skulle hoppas jenka i en korridor. Hanna skulle stå längst fram och luta sig mot räcket och sjunga på Titanic-låten. Jag skulle låtsas som om jag kände någon person och prata med den eller nåt. Alla skulle göra sitt uppdrag då några okända såg på eller var i närheten. Linnea fick inget, hon klarade sig. Sen kommer jag inte ihåg vad Carro fick eller nåt annat. Men det var bara John som verkligen utförde sitt uppdrag.

På färjan var det bara danskar, finnar eller engelsmän. Och, så förstås, björkskolan. Danska är verkligen inte vackert. Jag tror KW blev lite kär i en skrattande engelsk tjej. Vuxen alltså. Han pratade med henne väldigt mycket. Och Mattias är på G med mig. Det berättade han för alla när han spelade poker. Så han föreslog senare när han fick träffa mig att vi skulle träffas där ute ikväll. Johan ville se en fajt mellan Mattias och Alfred (min pojkvän). Ganska onödigt, eftersom Alfred hursomhelst skulle vinna. Så du kan vara lugn, min snuttegubbe. 

Miriam har gått omkring och förlorat hjärnsubstans under hela resan. Det är verkligen inte hälsosamt för henne att vara borta från Skellefteå, inte just nu. Alla andra ställen är som kryptonit. Men hon har iaf lärt sig höger och vänster!

Hela resan förflöt sig på bra, förutom när vi hade klivit av färjan och stod på engelsk mark. Det gjorde bussen också, men vars visste inte riktigt någon. Jag lät bli att dricka någonting från frukosten på fredag morgon tills vi var på färjan. Åt några isbitar då och drack lite till frukosten. Sen undvek jag vätska igen. För jag var så rädd att bli jätte kissnödig och att det skulle bli omöjligt att kunna gå på toa. Nu är jag lite less på att skriva, har ju trots allt skrivit nästan två sidor A4, times new roman. Jag bävar inför att se hur det blir på blogginlägget. Här nedanför är det inte så mycket struktur på saker och ting.

Märkte nyligen att min mobil slukat nästan 40 kr. Väldigt mystiskt. Jag har försökt ringa mamma någon gång, och skickat ett sms. Jag hade 81 kronor, och har nu 46 kronor. Förstår verkligen inte. Jag har inte heller tagit emot nåt samtal den senaste tiden. Det lär förbli ett mysterium för mig.

Familjen är jättetrevlig. Barry, Sharon, Kirsty och Kayley Bull. En Joleen från Hong Kong bor här för tillfället. Har mest pratat med mamman, Sharon. Har lite problem att säga pardon och excuse me instead of what. I'm being a bit rude. Oj. Engelska. Har inte varit så jätte social, men lite... Southbourne verkar också jättemysigt. Verkligen jättefint, trots att det är typ bara ett vanligt engelskt suburb. Nu ska jag försöka sova, postar inlägget imorgon när jag är på skolan.