fun i england - fanny i england

Goddagens! Jag varnar redan nu för ett riktigt långt inlägg.

Jag har nyligen anlänt till min värdfamilj här i Southbourne. För ganska precist en timma sen. Har mest tagit det lugnt och funderat hur jag ska fråga dem igen hur duschen fungerar. Det var ganska komplicerat. Men nu ska jag ta och berätta om resan!

Resan började med att jag proppade ner allt jag glömt i handbagaget och begav mig till Linnea. Det blev en proppad tygpåse. Vi kom till skolan och gjorde oss bekväma i bussen (egentligen hade vi redan tagit platser tidigare, men Miriam hade tagit en ny, mer central för mig. Det var en väldigt bra plats, med många trevliga människor i närheten.) Iaf, sen bar det av till lunchen vid ungefär 12 tiden. Jättegott! 

Avfärdstiden var sagd 2, och eftersom Alfred slutade ungefär halv två insåg jag att jag var tvungen att dryga ut tiden så mycket som möjligt om han skulle hinna. Miriam hade också sina anledningar att dryga ut tiden (hon v'ntade pa hanna), så hon hjälpte mig. Det fanns inget vi skulle göra, och det kändes lite tråkigt att bara sitta i bussen, som vi skulle tillbringa så mycket mer tid i. Hanna och jag lyckades då övertala några att följa med till norrhammar, säga ett sista hejdå till Emma, Bec, och Sarah (och Sofie för Hanna.)

Precis när informationsmötet om resan skulle börja hann vi tillbaka och jag och Miriam öste på med frågor så att David, vår rektor blev lite irriterad. Typ ”Har de duschar på färjan?” och liknande hela, hela tiden. Egentligen behövde inte veta det, men ville ju försöka dröja så att Alfred hann. Och Hanna! Miriam var självklart inte intresserad av att just han skulle hinna. 

Alfred hann, det gjorde också Hanna. Vi kom iväg en stund efter två. Första tiden på bussen var ganska smärtande. Så långtråkig. Ett stopp i Gnarp? var för att byta chaufför och äta middag. Klockan var ungefär 9. Mattias matade fåglar. Hanna lärde Miriam knepet att på höger hand pekar tummen inåt. För ni som inte vet så har, eller rättare sagt hade hon problem med höger och vänster. Men Fanny har hårdtränat! 

Nån gång efter Stockholm blev det helt okej. Jag hade lyckats somna, men självklart blir man väckt. En stund var jag irriterad, men sen blev jag nog en av de som irriterade andra. Jag hjälpte Miriam att diktera ihop ett sms när vi var som flummigast. Minns fragment ur det som ”väderkramar” och... njaa inget mer. Klockan var mycket. Sov gjorde vi nog alla en stund, men vid 6 tiden började alla vakna. Det var fruktansvärt oskönt. 

På förmiddagen (igår, lördag) var vädret underbart. Det gick fortare än förväntat, så vi hann med ett två timmars stopp i Danmark. Danska är då konstigt må ja då säga. Staden, eller byen som det heter på danska (har jag för mig), som vi stannade i var jätte mysig! Kolding hette den och det fanns en massa gamla byggnader och en massa klotter. Hur det går ihop vet jag inte, det var starka kontraster. Allting var jätte dyrt för kronan står sig inte så stark. Det var ändå kul att gå in i hm och vero moda och se skillnaderna. Jag vågade inte ens ta med mig plånboken, för att gardera mig.

Efter tiden i Kolding var tvungna att skynda vidare till Esbjerg. Inte för att färjan skulle gå, utan för alla busschaufförers rättigheter gjorde att vi var tvungna att vara framme till två. Vi hann. Men det betydde att vi hade 4 timmar att vänta innan vi kunde gå på färjan. Jag vet inte riktigt vad jag gjorde av med dom timmarna, men de är nu förbi. En timma satt vi några stycken runt ett bord och körde kortlekar. Men inga som ni har hört talas om tidigare, utan kortlekar vi kom på där. En Mattias kom på var riktigt kul. Man her ut alla kort i en rund ring på ett runt bord. OBS! Mycket viktigt. Det viktigaste är dock att ett pass ligger på bordet. Efter det ska alla dra varsitt kort, och den som har lägst åker ut. När det är kvar två drar de två kort, och den med högsta summan vinner. Skit kul! Vi kallar den ”Ö-rådet”.

Den andra leken är lite mer smärtsam och ännu svårare att genomföra. Det du behöver är en färja, en kortlek och påhittiga personer. Även här ska du dra kort, men inte från en ring, utan ifrån en korthög. Det spelar ingen roll vilket kort du får, så länge du inte får en tvåa eller ett ess. Det vill du inte ha. För då får alla andra hjälpas åt att hitta på ett straff/uppdrag till dig som du ska utföra innan du lämnat färjan. Lukas skulle bråka med sig, John skulle lägga sin tröja på marken och låtsas att han utförde en religiös ritual. Johan skulle gå omkring och berätta om nåt påhittat politiskt parti och försöka samla namnunderskrifter. Miriam skulle hoppas jenka i en korridor. Hanna skulle stå längst fram och luta sig mot räcket och sjunga på Titanic-låten. Jag skulle låtsas som om jag kände någon person och prata med den eller nåt. Alla skulle göra sitt uppdrag då några okända såg på eller var i närheten. Linnea fick inget, hon klarade sig. Sen kommer jag inte ihåg vad Carro fick eller nåt annat. Men det var bara John som verkligen utförde sitt uppdrag.

På färjan var det bara danskar, finnar eller engelsmän. Och, så förstås, björkskolan. Danska är verkligen inte vackert. Jag tror KW blev lite kär i en skrattande engelsk tjej. Vuxen alltså. Han pratade med henne väldigt mycket. Och Mattias är på G med mig. Det berättade han för alla när han spelade poker. Så han föreslog senare när han fick träffa mig att vi skulle träffas där ute ikväll. Johan ville se en fajt mellan Mattias och Alfred (min pojkvän). Ganska onödigt, eftersom Alfred hursomhelst skulle vinna. Så du kan vara lugn, min snuttegubbe. 

Miriam har gått omkring och förlorat hjärnsubstans under hela resan. Det är verkligen inte hälsosamt för henne att vara borta från Skellefteå, inte just nu. Alla andra ställen är som kryptonit. Men hon har iaf lärt sig höger och vänster!

Hela resan förflöt sig på bra, förutom när vi hade klivit av färjan och stod på engelsk mark. Det gjorde bussen också, men vars visste inte riktigt någon. Jag lät bli att dricka någonting från frukosten på fredag morgon tills vi var på färjan. Åt några isbitar då och drack lite till frukosten. Sen undvek jag vätska igen. För jag var så rädd att bli jätte kissnödig och att det skulle bli omöjligt att kunna gå på toa. Nu är jag lite less på att skriva, har ju trots allt skrivit nästan två sidor A4, times new roman. Jag bävar inför att se hur det blir på blogginlägget. Här nedanför är det inte så mycket struktur på saker och ting.

Märkte nyligen att min mobil slukat nästan 40 kr. Väldigt mystiskt. Jag har försökt ringa mamma någon gång, och skickat ett sms. Jag hade 81 kronor, och har nu 46 kronor. Förstår verkligen inte. Jag har inte heller tagit emot nåt samtal den senaste tiden. Det lär förbli ett mysterium för mig.

Familjen är jättetrevlig. Barry, Sharon, Kirsty och Kayley Bull. En Joleen från Hong Kong bor här för tillfället. Har mest pratat med mamman, Sharon. Har lite problem att säga pardon och excuse me instead of what. I'm being a bit rude. Oj. Engelska. Har inte varit så jätte social, men lite... Southbourne verkar också jättemysigt. Verkligen jättefint, trots att det är typ bara ett vanligt engelskt suburb. Nu ska jag försöka sova, postar inlägget imorgon när jag är på skolan.